I skrivande stund ligger inflationen i Sverige på 4,5 procent. Det är den högsta nivån sedan december 1993, och det finns ingenting som tyder på att kurvan kommer att stanna av. Diesel- och elpriserna har redan nått rekordhöjder, och likaså priserna på matvaror som tomater och kaffe. Oron inför framtiden är stor bland många, inte minst med hänsyn till kriget i Ukraina. Nu ställer sig många frågan: Hur kommer vårt vardagliga liv påverkas av det nya läget i Europa?
Innehållsförteckning
Nu kan det vara slut på överkonsumtionen
I Sverige har vi sedan länge levt under goda förhållanden med ett högt välstånd. De senaste åren har dessutom präglats av låga räntor, vilket har lett till att många har tagit på sig mer skulder i form av bolån och andra typer av krediter. Därutöver har det även blivit vanligare att handla på internet där det numera går att välja bland mängder av betallösningar.
En av dem är Swish som till en början enbart fungerade som ett medel för överföringar mellan privatpersoner. Idag används Swish även av massvis av företag, och numera går det till och med att spela på casino med Swish som betalningsmetod. Ett annat betalningsalternativ som har stigit i popularitet är att handla på faktura, eller delbetalning. Den här typen av lösningar erbjuds bland annat av företag som Klarna och Qliro.
Enkelheten, möjligheten att få varor ända fram till dörren och att kunna shoppa utan att pengarna finns på kontot, har gjort att köpkraften har ökat och att många handlar över sina tillgångar. Företaget Klarna har vid flera tillfällen hamnat i blåsvädret och bland annat kritiserats för att locka unga personer till onödig konsumtion. Nu kan det dock vara slut på överkonsumtion, eftersom både boende- och drivmedelskostnader ökar.
Oron för framtiden stiger
Nyligen meddelade Riksbankschefen Stefan Ingves att man öppnar för snabbare höjning av styrräntan, och till slutet av 2023 förväntas den ha höjts ytterligare två gånger. Detta innebär att många hushåll kommer att få betydligt högre ränteutgifter, särskilt de som valt att inte binda sina lån. Att många i Sverige är högt skuldsatta som en effekt av flera års låga räntor, innebär därför stora risker nu när det väntas en höjning av räntorna, samtidigt som inflationen stiger.
Nyheterna har under de senaste veckorna kantats av hemska bilder från kriget i Ukraina och allt fler känner en växande oro för framtidens utveckling. Dels en oro över Sveriges säkerhetsläge, dels över hur kriget kommer att påverka den svenska ekonomin.
Redan innan kriget bröt ut var priset på drivmedel ovanligt högt, men under de senaste veckorna har vi sett nivåer som aldrig tidigare skådats. Som högst har dieselpriset legat på drygt 28 kronor per liter i dagarna, vilket innebär en kostnad på cirka 1700 kronor för en fulltank på 60 liter. De skenande drivmedelspriserna beror till stor del på läget i Ukraina, och det faktum att många aktörer har valt att rata rysk olja. Eftersom Ryssland är den tredje största producenten i världen av råolja, är utbudet på marknaden betydligt smalare vilket också pressar upp priserna på drivmedel.
Matpriserna ökar kraftigt
Under vintern har svenskarna även drabbats av orimligt höga elpriser där villaägare har vittnat om räkningar på över 10,000 kronor i enbart elkostnader. Även om priset per kilowattimme har mattats av under både januari och februari så är nivåerna betydligt högre än normalt.
De höga el- och drivmedelspriserna drabbar även livsmedelsproducenter och flera lantbrukare har svårt att få ekonomin att gå ihop, särskilt de som befinner sig i södra Sverige där elpriserna är som högst.
Inom lantbruket är man beroende av både el och drivmedel för att kunna bedriva sin verksamhet och de ökade priserna, samt en sämre tillgång på diesel, gör nu därför att även livsmedelspriserna stiger. Under de senaste dagarna har vi bland annat sett otroliga prishöjningar på produkter som tomater, kaffe, vitkål och päron vars priser har stigit med nästan 30 procent enligt statistik från SCB.
Dyrare vete får konsekvenser
Eftersom både Ukraina och Ryssland dessutom är stora producenter av spannmål oroas nu många över hur kriget kommer att påverka matförsörjningen i andra delar av världen. I Östafrika kommer exempelvis 90 procent av allt vete från Ryssland och Ukraina, en gröda som utgör basfödan för flera miljarder människor runtom i världen.
Att saker och ting kommer att bli dyrare framöver råder det inga tvivel om, och därför uppmanas nu svenskarna till att spara ihop en buffert för att ha råd med både högre boende-, drivmedel- och matkostnader framöver. Inflationen påverkar svenska hushåll olika hårt beroende på ens ekonomiska situation och förutsättningar, men klart är att den påverka alla.
